Bioinfo september 2021

Konsten att leva med Covid 19

Från och med den 29 september släpper praktiskt taget alla pandemirestriktioner. Efter 1.5 år i vänteläge och osäkerhet så kan nu KulturSverige öppna upp sina portar fullt ut inför publik och deltagare. För biograferna borde det innebära att nya filmer inte får sina premiärdatum framflyttade på grund av en ökad smittspridning eller nya restriktioner. Förhoppningsvis.

Det finns alla skäl att vara försiktig även framledes. Så länge inte tillräckligt många svenskar och större delen jordens befolkning är vaccinerade lär vi få leva med Covid 19 och nya mutationer för lång tid framåt. Ju fler som blir vaccinerade desto bättre, desto mindre smittspridning och belastning av sjukvården. Nu blir det höst och svalare, vilket ökar förutsättningarna för ökad smittspridning, i synnerhet då de nya mutationerna är kraftfullare och mer smittsamma. Risken finns att även vaccinerade kan bära på smitta, bli smittade och smitta vidare. Att även i fortsättningen upprätta en trygg och välkomnande miljö där möjligheter finns att hålla avstånd, upprätthålla hygien i foajé, salong och sidoutrymmen är en viktig signal för att publiken skall återvända och återkomma.

För vidare info: /www.krisinformation.se/

10 år i filmens tjänst

Filminstitutets Anna Serner började på Svenska Filminstitutet 2011. Nu slutar hon. Tio år är en lång tid som VD på rikets högsta filmpost. Tre kulturministrar har hon haft att göra med. Att ha suttit så länge under en så pass turbulent period är en insats i sig. Få perioder har varit så pass omstöpande för svensk filmbransch som under dessa år. Då, 2011, var landets biografer inne i ett historiskt digitalt teknikskifte. Hela filmbranschen var fortfarande märkt av piracy och hur man skulle hantera detta (juridiskt, moraliskt och med nya affärskoncept). Åren därefter hade branschen att se fram emot att det 50 år gamla filmavtalet skulle ersättas med en helstatlig filmpolitik, till stor del finansierad genom moms på biobiljetten. En långt ifrån lätt resa, inte minst för landets biografer.

Mot bakgrund av att filmbranschen är en relativt liten men mycket heterogen bransch, med aktörer som har helt olika förutsättningar och drivs av helt olika intressen så är det lätt att som VD trampa någon på tårna eller i klaveret, i synnerhet då Anna Serner varit mycket tydlig med att hon velat bruka den makt som står till buds. Att bli en bra VD, lära känna sitt pastorat, kräver tid. Och 10 år gör att man hinner växa in i uppgiften, få ett stort nätverk.

Det som lär komma att bli Annas stora film arv från tiden på Filminstitutet är rimligtvis arbetet med jämlikhet och mångfald, i synnerhet på filmproduktionssidan. Målet har varit högt satt och arbetet har fått stort genomslag, inte bara i Sverige utan även internationellt. Att sedan målet, 50/50 by 2020, inte uppnåddes i tid, betyder långt ifrån att arbetet varit förgäves. Alla som jobbar med film vet att det inte finns något mekaniskt förhållande mellan filmstöd, jämlikhet och biljettintäkter.  Det är den tydliga inriktningen och den höga ambitionsgraden som varit poängen. Däri ligger Annas avtryck. 

För att ge ett perspektiv så kan vi gå 80 år tillbaka i tiden, år 1940. Då publicerade Biografägare­förbundet en gedigen bok över Svenskt Biograf- och Filmfolk i ord och bild. När man botaniserar över alla då levande biografägare och föreståndare så får man lätt talibanvibbar. Sida upp och sida ner med bara gubbar. Av de 736 biografägarporträtten så var bara 40 kvinnor. Det har hänt en del sen dess. Betydligt fler kvinnor och människor med utländska rötter sitter som ägare eller är föreståndare på landets biografer. Men mycket återstår. När insikten växer om att kulturen, kommersen som demokratin tjänar på en ökad jämlikhet och större mångfald, på alla nivåer i samhället, så lär det här arbetet få egen dynamik.

På stödfronten har det aldrig varit så mycket medel för distribution och visning som idag. Något som verkligen behövts i denna oförutsägbara tid, inte minst för mindre och utsatta biografer. I samband med att den helstatliga filmpolitiken sjösattes och momshöjning på biobiljetten infördes så gick staten in med kompensatoriska stöd till berörda biografer. Under pandemin har inte minst landets biografer tagit emot 100-tals miljoner i stöd för inkomstbortfall, stöd som hanterats snabbt, tydligt och enkelt av Filminstitutet. Och mitt i allt detta, mellan kulturdepartementet, Filminstitutets personal, alla biografer och andra stödmottagare så har Anna funnits med.

Det är bara önska Filminstitutets styrelse lycka till i arbetet med att rekrytera en ny VD av Annas kaliber och en förhoppning om att Serner själv inte helt lämnar filmbranschen bara för att VD stolen nu blir ledig.

Filmskaparna möter publiken

Här följer ett tungt kreativt förslag till en blivande VD på Filminstitutet att ta tag i. Det kommer från filmskaparen Ruben Östlund, publicerad i Aftonbladet i somras och är värd all uppmärksamhet då det är dags att söka nytänkande inom filmbranschen. Förslaget går ut på att det till varje filmbudget som erhåller stöd från Filminstitutet så skall det ingå en lanseringsturné på tio biografer runt om i landet. Det möjliggör för regissörer, skådespelare, manusförfattare med flera att möta en livs levande publik. 40 nya svenska filmer skulle innebära 400 publikmöten. En strategisk insats som skulle ge stora effekter åt alla håll. Varför har ingen kommit på denna enkla idé tidigare? Se vidare /aftonbladet/kultur.ruben.östlund/ 

Biopasset och den Svenska Biografklubben

Det gjordes ett försök i landet för 15 år sedan att med BioKlubb Danmark som inspirationskälla utveckla en riktigt stor branschgemensam satsning. Det misslyckades. Men under pandemin så är det många aktörer som börjat se biografen i ett nytt ljus. Klimatet för samarbete och nytänkande är nu betydligt bättre. Under våren tog landets fyra största aktörer initiativet till Den Svenska Biograf­klubben, en unik branschgemensam satsning som nu börjat ta form, med initialt stöd från Film­institutet, en branschrepresentativ styrelse och ett kunnigt programråd som skall komma att utse tio filmer per år.

Konceptet, som framgångsrikt utvecklats i Danmark i över 20 år, bygger på att sälja ett s.k. Biopass till så många svenskar som möjligt för 149 kr/styck. Biopasset skall möjliggöra att se tio nya utvalda filmer för halva ordinarie biljettpris på alla biografer i landet, därav minst 2 svenska filmer. Vi talar här om en vuxen publikgrupp och kvalitetsfilmer med publikpotential. Det här konceptet har stor utvecklingspotential för hela filmbranschen. Planen är att sjösätta Biopasset i slutet av året och nu när restriktionerna släpper enligt plan så ser det ut att gå vägen.

Nya stöd till filmen och kulturen

På en pressträff den 13 september meddelade kulturministern att 745 mnkr skall gå ut som stimulansstöd till kulturområdet, därav 55 mnkr till film och 100 mnkr till ett permanent produktions­incitament. Så kallade produktionsincitament har filmbranschen efterfrågat under många år, vilket skulle innebära att flera svenska filmer skattemässigt gynnas om inspelningarna sker i Sverige. Mycket positivt. Därutöver kommer ett fortsatt stöd erbjudas berörda biografer för inkomstbortfall (juni – sept) men även stöd till biografer, visningsorganisationer och distribution för återställning och omställning när nu pandemin gradvis släpper sitt grepp om samhället och vi skall gå in i ett nytt normaltillstånd. Att 75 mnkr även går till Stärkta Bibliotek är även värt att notera.

Boken om Röda Kvarn i Orsa

Varför bygger man en lokal med 400 sittplatser när man har 15 medlemmar? Den frågan ställer sig Leif Borgert i boken När bion kom till Orsa. Läs mer om Leif och om boken här https://www.siljannewsnorr.se/orsasajten/nar-bion-kom-till-orsa

Vill ni beställa boken så hör av er till leif.borgert@gmail.com