Bioinfo februari 2018

I HUVUDET PÅ EN BIO

En gång i tiden för drygt 120 år sedan fanns inga biografer, inte ens i människors före­ställ­nings­­­värld och därmed inga behov eller vanor runt det som rätt snart skulle kallas för biograf. För 15 år sedan fanns det knappt någon som visste vad en smartphone eller app var för något, möjligen bara i Steve Jobs huvud. Det är först med idéer och uppfinningar som behov och vanor uppstår, etableras och sprids. Att jämföra biografen med en smartphone kan tyckas långsökt. En gemen­sam nämnare är att båda fenomenen haft en tung påverkan på människors föreställnings­värld om vad som är möjligt.

Biografen då den en gång slog rot i landet blev ett första fönster mot världen. Dessförinnan var det folkskolans planscher som gav en rätt platt bild av världen utanför byn. I bästa fall sattes fantasin i spinn. Den tidiga biografen var betydligt mer potent än skolplanschen i att föda idéer och föreställningar. Utan biografen, de första 60 åren, hade världen förmodligen sett annorlunda ut, på gott och ont. Om vi leker med tanken att teknikut­vecklingen hoppat förbi biografen och istället erbjudit var och en av oss egen låda på huvudet där film visades i någon form: Hur hade världen sett ut då?

Biografen är per definition inget verktyg för s.k. multitasking, utan en ren kollektiv fysisk företeelse vars användningsområde är svårt avgränsad till ett rum och en film i taget. Smartphone däremot kan liknas vid ett kroppsnära universalverktyg, som kan fyllas med praktiskt taget allt, anpassat till var och ens behov. Behov som hela tiden utvecklas, omdefinieras och omskapas allteftersom nya algoritmer och appar utvecklas.

Den smartphone vi har i handen idag, i fickan eller på armlängds avstånd lär bli något helt annat om några år, en sammansmält del av oss själva. En ständig uppkoppling med funktioner som virtual reality, augumented reality och artificiell intelligens gör att vi får en total koll på omvärlden, men omvärlden får även koll på oss. Frågan om makt uppstår. Vem har makten över våra upplevelser, föreställningar men även på vårt fokus när gränser börjar suddas ut?

Den kropps- och huvudnära teknik som smartphone nu öppnar upp för är långt ifrån oproblematisk när den t.ex. etableras i en klassrums- eller biografmiljö, kollektiva rum byggda för koncentration och fokus. Även smartphones urmoder Apple har börjat flagga för problemen. Apples VD Tim Cook uttalade sig nyligen om vikten av att begränsa användningen av Iphone, och tog sin brorson i tonåren som exempel, som nu fått tuffa restriktioner hur han får använda den, läs /nyteknik.ipone/. Två av Apples större aktieägare kräver att bolaget skall studera om Iphone skapar ohälsosamma mentala effekter för specifikt barn. ”Att ta itu med frågan nu kommer att gynna aktieägarna på sikt”. Läs vidare /reuters.phoneaddiction/

Så när nu teknikromantiker, entreprenörer och visionärer inom bl.a. Apple börjar ana ugglor i mossen hur skall vi då vanliga användare förhålla oss till det som komma skall? Om det är så att klassrum och biografer i framtiden skall fredas från multitasking – just för att dom är ämnade för fokus och koncentration – så måste det till någon form av regelsystem. Vilket? Regler finns ju redan nu, fläckvis, t.ex. då distributörer skall visa icke premiärsatta filmer och kravet på publiken är att man under visningen lämnar ifrån sig sin mobil. Enskilda skolor börjar nu införa mobilfria zoner, i klassrum och på skolgårdar. Det är regel att mobilen i någon mening är avstängd under pågående filmföreställning. Allt detta kan tyckas självklart. Men när tekniken blir än mer en integrerad del av besökarnas/elevernas tillvaro så uppstår de riktigt stora utmaningarna. Vi lär snart vara där.

FILMDAGAR I LEKSAND
Välkommen till årets Filmdagar i Leksand 4 – 6 maj. Vi bjuder på filmpärlor, förhands-visningar, föredrag och andra punkter kopplade till film- och biograf. www.varagardar.se/leksand2018/

VÄLKOMMEN JOHANNA PRACK!
Vi hälsar Johanna Prack välkommen som vikarierande filmsättare/biografkonsulent under den tid då Lili Parsipour är föräldraledig. Johanna kommer närmast från Tempo Dokumentär­filmfestival där hon arbetat som festivalproducent. Hon har en bred erfarenhet från en mängd olika områden i filmbranschen, bl.a. som filmkonsulent på FilmStockholm, filmut­veck­lare på ABF Stockholm, promotionansvarig på NonStop Entertainment, projekt­ledare på Folkets Bio och Doc Lounge.

ÖVER 15O BIOGRAFER NU ANSLUTNA TILL BIO.SE
Bio.se som lanserades den 13 december 2017 samlar nu över 150 biografer – en siffra som ökar vecka för vecka! Syftet med Bio.se är att genom sitt samlade utbud hjälpa oberoende biografer att nå både befintlig och ny publik via sociala medier och hemsidor för fler biobesök. Ju fler biografer som kopplas upp desto större möjligheter för publiken att upptäcka mångfalden och kvaliteten hos landets oberoende biografer. Då blir det intressant för publiken att söka sig till Bio.se, särskilt som man utgår från filmutbudet i besökarens geografiska närhet. För biografer som vill ansluta kan läsa mer hur man gör här: /biografcentralen/synas-pa-bio/. Biografcentralen arbetar nu på att även filmdistributörerna börjar länka sin annonsering till Bio.se, men även att filmsajter börjar länka direkt, som t.ex. Moviezine. Man kommer även att ge biografägaren möjlighet att lägga upp bilder och information om biografen för besökare att ta del av.  

THE SQUARE OSCARSNOMINERAD
Det blev inte många Guldbaggar för Ruben Östlunds The Square, ”bara” för bästa regi och för bästa foto. Inte illa. Det blev istället Sameblod och The Nile Hilton Incident som tog hem de flesta baggarna. Läs vidare /sfi.guldbaggen/ Det visar på en kvalitativ bredd på 2017 års filmutbud, vilket inte minst avspeglas i Filminstitutets recensionsindex för året. Läs /sfi.rec.index/

The Square som vann Guldpalmen i Cannes har dock chans att ta hem en Oscar då man nyligen blev nominerad till bästa utländska film. Den holländsk-svenske fotografen Hoyte Van Hoytema blev även nominerad för bästa foto i filmen Dunkirk. Läs /svt.kultur.oscar.square/ samt /oscar.nominees/    

STADEN OCH LANDET I SVENSKA FILMER
Det är en spännande och brokig svensk filmvår vi går till mötes. Och det går att urskilja en del gemensamma nämnare mellan flera filmer. Tre filmer vill sätta den lilla kommunen på kartan. Tårtgeneralen (premiär 7 mars) av Wilkingsson/Hammar med Mikael Persbrant i huvudrollen tar sin utgångspunkt i att Köping 1984 utnämndes till Sveriges tråkigaste stad. Guldbaggebelönade Gabriella Pichler har premiär på sin nya film Amatörer (16 mars) där den lilla orten Lafors skall sätta kommunen på kartan genom en s.k. kommunfilm och där skolungdomar (läs amatörer) är filmmakarna. I filmen Händelser i Ydre (13 april) följer vi människors arbete och vardag i en av landets minsta kommuner som hotas av nedläggning.

I två andra filmer blir landsbygden en tillflykt när ett yttre hot uppstår. I Stefan Jarls spelfilm Innan vintern kommer (23 februari) försöker en familj leva vardag på en liten gård trots att en våldsam statskupp pågår i landet. I thrillern Den blomstertid nu kommer (premiär i midsommar) är Sverige under en mystisk attack och där huvudpersonen tvingas tillbaka sin barndomsby. Läs mer om den svenska film våren här /sfi.svenskfilmvår/

EFFEKTER AV DIGITALISERING – större utbud och snabbare omsättning
En rapport från Filminstitutet om hur digitaliseringen mellan 2010 – 2016 påverkat landets biografer slår fast flera effekter som teknikskiftet haft.

• Antalet premiärsatta filmer har stigit med 30 % under perioden.
• En markant ökning av antalet biosalonger per premiärsatt film
• Antalet besökare per premiärsatt film har minskat med 17 %
• En ökad publikkoncentration till de två första spelveckorna.

Det här är naturligtvis positiva siffror för biografägarna. Men med en nästan obegränsad tillgång till filmer och premiärer så följer per automatik inte mer publik. Den stora utmaningen för biografägare och lokala filmentusiaster handlar om att skapa bra sammanhang och rätt publik till alla de filmer som nu kan programsättas. Läs vidare /sfi.effekt.digitalisering/