Bioinfo januari 2020

DÅLIGT SVENSKT FILMÅR, PUBLIKT SETT
Det är bara att konstatera. Filmåret 2019 var ett riktigt dåligt svenskt filmår, publikt sett Biografägare­förbundet har sammanställt en rapport utifrån Filmuthyrareföreningens /BioGuidens. Där konstateras en publiknedgång på 31 % vid en jämförelse med 2018 (3% nedgång i det totala filmutbudet). Marknadsandelen för svensk film blev bara 13% och kunde varit ännu lägre om inte filmer som En del av mitt hjärta och Sune – the best man gett bra publik under julhelgerna. Ingen svensk film kom på upp på tio i topp listan.

Vårens svenska filmer presenterades på Filminstitutet den 13 januari. Det lär inte bli några biografvältare, men av de femton presenterade så bör några ha en chans att vinna en större publik. Till exempel Pelle Svanslös, Catwalk – från Glada Hudik till New York, LasseMajas detektivbyrå, Breaking Surface, Min pappa Marianne, Charter och Spring Uje, spring. Se /sfi.svenska-biopremiarer.2020/  

PRISET FÖR MOMSEN
Standard, miljö och tillgänglighet har nog aldrig varit bättre än idag på landets biografer. Ändå går inte folk mer på bio. Även biljettpriset lär spela roll. Visserligen är det biograf­ägaren som sätter priset, men det avgörs till stor del av filmhyran och numera även av momssatsen. Den numera höga momssatsen tvingar biografägare att bli mindre flexibel då priset skall sättas, det kan försvåra branschgemensamma insatser.

Då distributörerna huvudsakligen beräknar filmhyran på procent av biljettintäkter så är dessa i sin tur beroende av hur biografägaren sätter sitt biljettpris. Anser distributören att biograf­ägaren tar ett för lågt biljettpris brukar denne beräkna sin hyra på ett högre fiktivt biljettpris (vilket gör att hyran blir procentuellt högre). Detta till­sammans med en fast s.k. minigaranti­hyra gör att biografägarens biljettpris och distri­butörens fiktiva biljettpris för det mesta överensstämmer. Och såväl distributörer som biografägare har ett gemensamt mål – att vinna så mycket publik till biograferna som möjligt. Resten blir en förhandlingsfråga.

Två frågor har varit uppe för diskussion i filmbranschen under hösten; Streamingtjänsternas betydelse för det framtida biogåendet och svensk films låga publikrespons på biograferna. Det här är frågor som har en gemensam nämnare förutom frågan om kvalité; nämligen prissättning. På sikt så är streamingtjänsterna något som biografbranschen måste förhålla sig till, såsom en konkurrent. Utbudet är enormt, påkostat och kvalitén har stadigt förbättrats. Dessutom så har streaming något som biograferna saknar; man kan se hur mycket film som helst, när som och till priset av en fast prenumerationsavgift. I en debatt på Filminstitutet i december om svensk film lyftes exemplet Biografklubb Danmark upp som en idé (se /sfi.filmrummet.sv.film/ ). Skulle något liknande kunna införas i Sverige? Biografklubb Danmark har funnits under många år och är ett mångårigt branschgemensamt priserbjudande för att lyfta dansk film på biografer. Se vidare /biografklubdanmark.dk/  

Sett i ljuset av Streamingtjänsternas ökade inflytande så borde den svenska film- och biografbranschen kunna ena sig om en liknande satsning.

Det finns dock ett aber; momsen. En biografmoms på 25 % tar en betydligt större del av biljettpriset till skillnad från den tidigare kulturmomsen på 6 % (som fanns under film­avtalet). Det blir därför mycket svårare för biograf­ägare att agera flexibelt i sin pris­sättning. Den höjda biljettmomsen gör det svårare att utveckla bransch­gemen­samma priskoncept, typ mängdrabatter, för att bl.a. kunna möta konkurrensen från t.ex. streaming­tjänsterna. Om biograferna i framtiden skall locka en bred publik till ett rikt filmutbud så måste trösklarna till de potentiella besökarna minskas. Då spelar prissättning och momssats roll.

Vill passa på att tipsa om en rätt så insiktsfullt och nyanserat inlägg om den svenska filmkrisen från Film i Väst /Mikael Fellenius och Tomas Eskilsson. Visserligen vill dom korta ner det s.k. biograffönstret för svensk film. Och som biografföreträdare är detta svårsmält. Men läs gärna /fiv.kan.vi.lösa.krisen?/

INFÖR EN MOMSKOMPENSATION!
I samband med att den statliga filmpolitiken etablerades för fyra år sedan infördes ett s.k. utvecklingsstöd eller om man så vill anpassningsstöd för momspliktiga/registrerade mindre berörda biografer. Tanken var att biografägaren skulle rusta upp sin biograf för att lättare motivera en prishöjning som följer med momshöjningen. Nu avvecklas detta stöd. Behovet för dessa utsatta biografer kvarstår dock. Någon form av momskompensation bör utvecklas. I annat fall undermineras konkurrensneutraliteten på biografmarknaden.

FILMSPANARNA – EN NY BARNBIOSATSNING
Riksföreningen Biograferna har nu dragit igång barnfilmssatsningen Filmspanarna, med syfte att få barn att se mer film på bio och skapa en riktigt bra bioupplevelse. Konkret inne­bär det att barnen ser fem filmer på biografen. I Filmspanarhäftet stämplas sedda filmer in och samtidigt fungerar som ett ”recensions-häfte”. När barnet sett och recenserat den femte filmen erhålls ett Filmspanar Kit, innehållande en massa roliga saker. Fina priser lottas ut. Därutöver kommer Årets Filmspanare att utses som vinner vip-biljetter till BUFF, med resa och hotell för hela familjen. Varje biograf som vill vara med i projektet får ca 100 – 200 Filmspanarhäften att dela ut till barnen.

Filmspanarsatsningen vänder sig främst till medlemmar i Riksföreningen Biograferna.

Vill din bio medverka? Ni får ett Filmspanar Kit skickat till er. En Facebook-sida kommer att finnas. Handbok skickas till varje anmäld biografägare. Det ska vara enkelt och roligt att delta! Projektet har stöd av Svenska Filminstitutet, BUFF ställer upp med VIP-biljetter och SJ sponsrar med resan för familjen, som vinner första pris! Anmäl intresse till info@sorakersfolketshus.se. För frågor och info? Ring Söråkers Folkets Hus, Christina eller Emelie; 060 – 400 73.

MERA SKYLT PÅ BIO
Det som skapar en biografs visuella adelsmärke borde vara byggnaden den inryms i. Men om fastigheten inte har några arkitektoniska kvaliteter. Eller om den ryms i en samlingslokal eller ett kulturhus fullt med andra verksamheter eller finns på en gata ihop med andra fastigheter så är det svårt att peka ut biografen. Därför är en skylt och om möjligt en entré­baldakin det som visuellt pekar ut en bio i det offentliga rummet. Ett adelsmärke.

Neonröret har en drygt hundraårig historia, men genombrottet för neonskylting kom först på 1930-talet. De klassiska stadsbiograferna var tidigt ute, men även flera landsortbiografer ville manifestera sin närvaro i det offentliga rummet trots att man hade publiken i sin famn, då biograffilmen var det enda regelbundna folknöjet. I dagens virtuella värld är det mer än någonsin viktigt att lyfta fram biografens visuella identitet. Av flera skäl. Film visas idag på alla upptänkliga skärmar. I det virtuella och visuella mediebruset är det viktigt att biografen syns, som den fysiska företeelse den är (till skillnad från alla andra skärmbaserade visningsformer att visa film på). Lyft fram namnet! Om man inte har ett ”bionamn”, skapa ett, gärna slagkraftigt! Gör en logga av namnet, sätt upp skylten på entrén, gärna på en baldakin. Har man ingen baldakin, bygg en!

Tyvärr finns det alltför många hemsidor, bloggar och facebook sidor där biografägare bara lyfter fram sitt aktuella filmprogram, som om man inte riktigt vill kännas vid att det är på biografen som filmerna skall visas. Dags då att rusta upp biografen visuellt och göra den attraktiv! De klassiska neonskyltarna är nu på väg att utmönstras. Men Led belysning lär bli ett bra alternativ – billigare, energisnålare och miljövänligare. Bilägger några länkar för att stimulera inspirationen. /nt.se/hur-lange-lever-neonskylten/ , /www.focusneo.se/

BAGGE- OCH OSCARSTIDER
Igår hölls Guldbaggegalan, och vinnarna blev /guldbaggen 2020.alla-vinnare/  
Den 9 februari är det Oscarsgala. De nominerade är /oscar-nominations-2020/