middle-banner

Bioinfo april 2018

FILMDAGAR I LEKSAND

Orsa spelmän inviger filmdagarna på lördag förmiddag. Mer ur programmet: Erik Fichtelius– nya och gamla utmaningar för publicister, bio och bibliotek, Film Fest i val– olika festivaler presenterar sig, Work in progress– på kommande svenska filmer, Filmen Orsa Spelmän och Benny Andersson 30 år – med presentation av Anders Hanser, Work shops, FilmOuiz och inte minst en mängd nya filmeri potten. Allt i soliga Leksand. Anmäl er redan nu på /vg.anmälan.filmdagar/

 

Japansk Filmfestival - foto Jonas Eriksson

foto: Jonas Eriksson

JAPANSK FILMFESTIVAL

Ett sätt att profilera en mindre ort är genom en filmfestival. Det har man gjort på ett mycket speciellt sätt i Leksand, något som kan inspirera andra. 

För fjärde året i rad genomfördes en Japansk Filmfestival på Visir bio i Leksand. Festivalen är på initiativ från Film i Dalarna. I samarbete med Japanska Ambassaden och en rad filmdistri­butörer visade man 6 – 8 japanska filmer gratis. Med stöd av Leksands Sparbank arranger­ades för barn- och ungdomar work shops med olika japanteman, såsom manga, cosplay, pokemon, budo mm. Näringslivet och lokala entusiaster erbjöd arrange­mang kring mat, dryck och musik och japaner från övriga landets bjöds in. Över två tusen besök gjordes. Se/dt.japansk-filmfestival/

Varför just Japan i Leksand? En orsak är att japanska Tobetsu sedan drygt 30 år tillbaka är vänort med Leksand. Genom åren har vänskapen fördjupats på olika plan bl.a. genom en särskild stiftelse se /Siljan-Japanstiftelsen/  

 

Göra bra film bättre

ATT GÖRA BRA FILM BÄTTRE PÅ BIO

Idag finns det ett enormt filmutbud att välja på för landets biografägare, dessutom från premiär. Men konkurrensen om publiken med annat kultur- och filmutbud i andra visnings­fönster är hård. Under 2017 visade Våra Gårdars biografer 300 filmer. 10 % av dessa filmer, stod för drygt 70 % av den totala omsättningen. Siffrorna lär spegla branschen rätt väl, åtminstone för landets mindre biografer. Att få premiär på publikfilmerna för biografägarna är numera inget problem. En utmaning är att köra tillräckligt många föreställ­ningar när man väl får en av de stora publik filmerna. Det är inte alltid lätt att veta på förhand- En större utmaning lär handla om hur man skall förhålla sig till det övriga filmutbudet. Hur vinner man mer publik till dessa filmer. Läs vidare.

Till skillnad från annan publik kulturverksamhet som konserter och teater så producerar biografägaren en högfrekvent repertoar verksamhet, vecka ut och månad in, året om. Och till skillnad hur det varit tidigare, innan digitaliseringen, så är tillgången på filmer nu närmast gränslös. Biografägaren slipper dessutom fraktkostnader och fraktarbete i och med att praktiskt taget all film laddas ut digitalt till biograferna.

Viss film attraherar publik mer än annan. Varför? Kanske för att filmen är bra marknadsförd, eller för att dessa helt enkelt fått ett rykte om sig om att vara bra genom recensioner, media och sociala medier, och därför i någon mening bär på kvaliteter. Filminstitutets tre ledord för kvalité; originell, angelägen och skickligt gjord kan fungera bra i processen då en film skall produceras, och i bakhuvudet på en filmare när denna skall skapa film, Men för en biograf­ägare så ger dessa ledord lite vägledning. Biografägaren står ju biopubliken närmast. Och det är först i mötet med publiken som en films kvaliteter röjs, beroende om filmen bara vill ge ett nöje för stunden eller vara en mer hårdsmält karamell. Då kan de tre ovan nämnda ledorden (eller andra) för kvalité komma att överensstämma med publikens. Eller inte. För det finns förstås andra mervärden för publiken varför man vill gå på bio än att enbart se bra film. Mervärden som biografägaren också i hög grad kan påverka. Det kan t.ex. vara sociala mer­värden eller mervärden som tar sig paradoxala uttryck. Som att man somnar framför en dålig film (eller en bra) därför att biografstolarna råkar vara för bekväma. Bekväm sitt­komfort och ombonade biografer kan ge sådana kvalitetseffekter.

Två frågor som är viktiga att ställa i ljuset av alla de filmer som nu erbjuds biograferna. Hur gör man bra film bättre på biografen? Hur gör man bioupplevelsen bättre, oberoende om filmen är bra eller dålig? Ända sedan filmens födelse så har svårigheten att få tag på film varit biografernas svåraste utmaning. Med digitaliseringen är det andra utmaningar som står för dörren. Som att

 

  1. Hitta rätt film till rätt publik.
  2. Skapa intressanta sammanhang skräddasydda för varje film som ger publiken mervärden. 3. Skapa en kvalité på biografen, runt visningen, som gör att publiken vill återkomma.
  3. Se till att det mervärden som skapas för att dra publik och få dem att återkomma inte överskuggar eller underminerar själva filmupplevelsen.

 

I den italienska filmen Splendor – drömmarnas hus (1989), försöker ett gäng entusiaster rädda en liten bio i en sömnig italiensk småstad på 1960-talet. Man tar alla till buds stående knep för att locka publik och fylla biosalongen. Och det effektivaste var när man anlitade några streaptease dansöser som agerade på scenen innan filmen. Full salong direkt, av män. Och sedan när filmen skulle visas så var salongen åter igen tom.

 

Sambandet betyg besök

SAMBANDET BETYG OCH BESÖK

Hur ser sambandet ut mellan bra film och biografbesök. Lockar bra film eller bra recensioner biopublik. Filminstitutet har i en rapport försökt titta på dessa samband, under perioden 2010 – 2016 för sammanlagt 1545 filmer, spelfilmer som dokumentärfilmer.

 

Åtta av tio biofilmer når mindre än 100.000 besökare och fem av tio biofilmer får över 3 i betygssnitt (av 5 möjliga). Här skiljer sig inte nämnvärt svenska filmer från amerikanska, som tillsammans står för lejonparten av det totala filmutbudet. Det som däremot skiljer är att svenska filmer har en större andel som når höga recensionsindex än amerikanska. Det i sin tur kan bero på att andelen dokumentärer, som genomgående har ett högt recensionsindex är större i det svenska utbudet än i det amerikanska, medan andelen actionfilmer, som har ett lågt recensionsindex, är större i det amerikanska utbudet än i det svenska. Läs vidare på /sfi.samband.betyg och besök/

 

Avengers_Infinity_War_logo_001

BIOFILMER I APRIL

Våren och ljuset närmar sig med stormsteg över Sverige och dess biografer. Varför möta solen och värmen när man kan mysa på biografen?

Franska Bakom masken handlar om en hemvändande soldat under första världskriget med deformerat ansikte som skaffar sig ett nytt liv för att förverkliga sin tidiga konstnärsdröm (premiär 13 april). Den gamla action klassikern Death Wish med Charles Bronson från 1974 får nu en uppföljare med Bruce Willis och Elisabeth Shue i huvudrollerna (13 april). Den romantiska japanska Mot solnedgången handlar om att genom en tilltagande synskada börja återupptäcka världen genom en annans blick (13.4). Rampage handlar om ett vetenskapligt experiment som slår fel med resultatet att snäll apa blir galen, Dwayne Jonsson och Malin Åkerman i rollerna (13.4). I fransk Gruppen handlar om en sommarskrivarkurs för ungdomar som tar handlingen helt andra dramatiska vägar än som var planerat (13.4). Jesper Ganslands nya film Jimmie handlar om det oförutsägbara som kan inträffa när ett 4 årigt barn befinner sig på flykt med sin pappa (13.3). Den amerikanska skräckfilmen Truth or Dare ballar leken sanning och konsekvens ur (20.4). I den animerade Mästerdetektiven Sherlock Glomes får trädgårdstomtar för första gången i filmhistorien spela en huvudroll (20.4). I fantasy filmen The Wrinkle In Time söker dottern till en pappa, tillika vetenskapsman, som försvunnit ut i rymden (20.4). Den 25 april har den nya Avengers – Infinity Wars premiär med en himla massa kända skådisar i rollerna. I The Journey gör ett försök av två ledare på en resa lösa den långvariga konflikten på Nordirland (27.4). i Dokumentären Händelser i Ydre skildras vardagslivet i en av landets minsta kommun, i södra Östergörland (27.4). Joaquin Phoenix gör en tung roll i You Where Never Really Here om den f d krigsveteranen och FBI-agenten som får ett uppdrag att leta rätt på saknade personer (27.4). Tredje mordet beskrivs som en japansk pusseldeckare där en advokat tar sig an ett omöjligt mål (27.4)