Bioinfo november 2019

FILMSPANARNA – EN NY BARNBIOSATSNING

I december drar Riksföreningen Biograferna igång barnfilmssatsningen, Filmspanarna, med syfte att få barn att se mer film på bio och skapa en riktigt bra bioupplevelse. Konkret innebär det att barnen ser fem filmer på biografen och får en stämpel av er. Filmspanar-häftet är barnens egna ”recensions-häfte”. När barnet sett och recenserat den femte filmen får man ett Filmspanar-Kit som innehåller en massa roliga saker. Fina priser lottas ut, därutöver kommer Årets Filmspanare att utses som vinner vip-biljetter till BUFF, med resa och hotell för hela familjen. Varje biograf som vill vara med i projektet får ca 100 – 200 Filmspanar-häften att dela ut till barnen.

Filmspanarsatsningen vänder sig i första hand till medlemmar i Riksföreningen Biograferna.

Vill din biograf vara med? Ni får ett Filmspanar-kit skickad till er i december. Perfekt att dela ut till barnen i samband med julfilmerna. Filmspanar-kitet levereras till er i början av 2020. Vi kommer också att skapa en Facebook-sida för Filmspanarna. Handbok kommer att skickas till varje biograf. Det ska vara enkelt och roligt att delta!

Projektet har stöd av Svenska Filminstitutet, BUFF ställer upp med VIP-biljetter och SJ sponsrar med resan för familjen, som vinner första pris!

Anmäl ert intresse tillinfo@sorakersfolketshus.se. 

Mer frågor & info? Ring Söråkers Folkets Hus, Christina eller Emelie; 060 – 400 73.

BIOBESÖKEN PÅ SVENSK FILM MINSKAR

Under 2019 har biobesökare på svensk film minskat oroväckande mycket. Normalt brukar publik­andelen på svensk film ligga på runt 20 %, men fram till september i år ligger andelen på 10 %. Det är avsaknaden av publikbreda filmer som troligen är den stora förklaringen. Den svenska film som under året nått mest publik så här långt är Britt Marie var här (premiär 25.1). Den hade en publik på 211.609 besök, vilket inte är mycket. I bästa fall kan det vara en tillfällig svacka som kan vändas med kommande svenska filmer så som Ring Mamma (22.11), Sune – the best man (20.12) eller En del av mitt hjärta (25.12). Men, speglar det en långsiktig trend så är det oroväckande.

Sedan 2014 ligger Sverige i den nordiska bottenligan vad gäller marknadsandelar på inhemska filmer. Fortfarande är nedladdningen av piracy väsentligt högre i Sverige än i andra nordiska länder. Där kan det finnas ett samband. Globala streamingtjänster är något som hela filmbranschenmåste förhålla sig till framöver. Såväl filmbransch som politik efterlyser produktions­incitament. Men mycket lite händer. Och biografmomsen på 25 % av biljettintäkterna är praktiskt taget alla branschaktörer emot. Här finns det en hel del för politiken att göra.

SKÅDA FRAMTID – FRÅN MOBIL TILL GLASÖGON

Snart är kanske smartphone historia, och ersätts med smarta glasögon. Försök har gjorts tidigare, av bl.a. Google. Ingen större succé! Men nu förutser och marknadsför självaste Tim Cook, VD på Apple, ett genombrott med smarta glasögon om några år på var mans och kvinnas nästipp. Läs vidare på https://www.nyteknik.smartaglasögon/

MOBILEN, VANOR OCH VANMAKT

Medierådets senaste studier om barn och ungdomars medievanor slår fast något som de flesta av oss redan vet: Att inte bara vuxna fastnar framför skärmar utan även unga. Numera görs det mesta med mobil. Det går ner i åldrarna och det själ allt mer av vår tid, till och med ens sovtid. För några år sedan var det inte många som såg sitt mobilande som ett problem. Men till skillnad från tidigare studier från Medierådet, framträder nu en tydlig vanmakt som inte minst ungdomar uttrycker. Man fastnar helt enkelt. Sedan år 2012 har andelen barn som använder sociala medier mer än tre timmar per dag fördubblats i åldrarna 13-18 år, och fyrdubblats i åldrarna 9-12 år. Läs vidare/medieradet.ungasvanor/samt/svt.ungmissnöjda/  Det finns numera belagda samband mellan psykisk ohälsa och ett ökat mobilanvändande. Att det från och med 2021 kommer att införas mobilförbud i klassrummen, är en fingervisning om att till och med regeringen inser allvaret.

Den digitala utvecklingen har under många år haft ett romantiskt skimmer över sig. Bara möjligheter, inga baksidor. Den ska vara lösningen på de flesta av framtidens utmaningar. Vi blir bättre demokrater och medmänniskor med digitalisering, vi löser klimatproblem och konflikter bättre, vi delar mer jämlikt om vi digitaliserar oss. Så har det låtit genom åren. Bara solsken och gräddtårta, ingen taggtråd och surlimpa! Och bakom har det funnits politiker, medier och inte minst kommersiella aktörer, med var sin agenda, som drivit på utvecklingen. Att det kommit mycket positivt ur digitaliseringen är odiskutabelt, men kanske just därför har det varit så svårt att se baksidorna. Filmbranschen har fått sin beskärda del av digitaliseringen. Å ena sidan ett gränslöst filmutbud; närsomhelst, varsomhelst. Å andra sidan piracy och spridning av upphovs skyddat material. Det som har kommit att bli en symbol för digitaliseringen är den ständigt uppkopplade och allestädes närvarande mobilen. Genom mobilen så har digitaliseringen demokratiserats, vilket i sin tur gör att de negativa sidorna nu börjar framträda väldigt tydligt. Det öppnar upp för övervakning, fake news, näthat, manipulation och inte minst beroende. Där beroende etableras försvinner i regel distans, reflexion och kritiskt tänkande. Läkaren Anders Hansén är en av flera som nu uppmärksammar baksidorna med den ständiga uppkopplingen. Våra uråldriga hjärnor är inte skapta för alla de möjligheter som nu erbjuds, att göra mycket samtidigt. Vi fastnar framför en ständig ström av uppdateringar och news. Sociala medier är riggade för att ge oss små belöningar och nya förväntningar som aldrig tar slut. Det är samma mekanismer i våra hjärnor som triggas igång, som när vilket drogberoende som helst skall etableras. I SVT serien Vår Hjärna, avsnitt Vårt Digitala Liv, gör Anders Hansén ett experiment där en familj erbjuds en veckas bortkoppling från allt som är digitalt. Och det är först när man inte är uppkopplad en längre period man inser sitt beroende, men samtidigt upptäcker de värden i livet man förlorat. Se vidare /svt.dinhjarna.digitalaliv/

För alla som arbetar med någon form av kultur- och mötesverksamhet är digitaliseringen ständigt närvarande och något av en paradox. Å ena sidan fungerar den som ett oersättligt verktyg för att nå publiken, gammal som ny, och skapar nya kulturformer. Å andra sidan så kan den bli sig själv nog, få en egen dynamik, och ersätta eller underminera den kultur- och mötesverksamhet som den skulle bidra till att utveckla. Biografsalongen är en av få rumsliga miljöer idag, där ett par hundra människor under ett par timmar kan fokusera på en gemen­sam upplevelse i det som utspelar sig på duken. Paradoxen ligger i att det alltid brukar vara några i salongen som inte kan låta bli att fingra på sina mobiler och därmed bryta förtrollningen. Kampen fortsätter dock – för förtrollning, fokus och makt, i synnerhet åt dom unga som skall ta vid!

PUSH – bostäder som en rättighet eller en handelsvara?

För många människor i riket, i synnerhet för unga, är boendet ett framtida jätteproblem. Man lever trångt, dyrt, i andra eller tredje hand, hos sina föräldrar eller släktingar. Köerna till hyresrätter vill aldrig ta slut. Och att få lån för en bostadsrätt, betala kontantinsats och amorteringar finns inte ens på kartan. En annan sida av boendet är att det pågår en gigantisk spekulation av lägenheter, nybyggen och i områden som förväntas bli attraktiva. Hyresgärster trycks bok­stavligen ut ur sina lägenheter, då fastigheter köps upp av riskkapital­bolag som lyxrenoverar och höjer hyror så att till slut ingen har råd att bo där. Lägenheter och bostadsområden töms på folk.  Det här är en utveckling som sker i Sverige såväl som i städer runt om i världen. I dokumentären Push av Fredrik Gertten, beskrivs den här globala utvecklingen, som har konsekvenser även i Sverige. Push väcker frågor som inte bara berör boende i större städer utan även i landets mindre kommuner, där boende­situationen långt ifrån är oproblematisk.

Push samdistribueras av distributören TriArt och DocLounge i ett nytt unikt samarbete. Doc Lounge har en gedigen erfarenhet av publikarbete, och vill med Push väcka debatt och samtidigt locka publik till biograferna. Ett arrangemang runt Push kan se olika ut. Det kan vara att man bjuder in fastighets­ägare, hyresgästföreningar, politiker, grannar m.fl. i en diskussion om hur bostadssituationen lokalt ser ut och hur man kan styra den framöver. Och detta med utgångspunkt från filmen. Vill ni ha hjälp med detta så kontakta maja.goffe@doclounge.se 

KRAFTSAMLING FÖR SKOLBIO

Allt färre barn ges möjlighet till skolbio. I en rapport från Filminstitutet så har det skett en betydande nedgång av skolbiobesök i landets kommuner under en 20 års period. Se sfi/skolbiorapport  En orsak kan vara att ekonomiska möjligheter saknas, att transporter till och från biografen kan vara krångligt och dyrt. Men även att film istället visas i klassrum eller i andra lokaler. Filminstitutet manar nu till kraftsamling för att stimulera kommuner att åter börja satsa på skolbio. Sett ur ett biografperspektiv är skolbio av vital betydelse. För många barn kan skolbio bli det första biograf­besöket, och sätta prägel på en för resten av ens liv. En film på bio ger också unika upplevelse- och pedagogiska värden, oavsett om det sker i ett klassrum eller på en skärm. Vem som helst kan ta initiativet till skolbio; en lärare, en rektor, en bibliotekarie, en biografägare eller en elev. Länkar till argumentoch komma igång tipsfrån Filminstitutet finns här www.sfi.se/skolbio Där kan ni även finna reklamtrailers för nedladdning. Det går även att söka skolbiostöd från Filminstitutet; se sfi/filmkulturstod 

Illustration: Fibben Hald

VAD KAN PÅVERKA BIOBESÖKET?

I en kandidatuppsats från Handelshögskolan i Stockholm ställdes frågan vad som gör att vissa filmer har en bättre publikpotential än andra. Uppsatsen bygger på 1293 filmer mellan 2012 – 2016. Filmer med kända skådisar och filmer baserade på en litterär förlaga ökar chanserna till fler besök. Likaså om filmen har en etablerad regissör, bra recensioner, låg åldersgräns och är satt på många premiärsalonger. Då är chansen betydligt högre att filmen vinner mycket publik. Läs vidare på /sfi.tiopublikfaktorer/Resultatet är inte så värst förvånande utan bekräftar vad såväl biografägare och distributörer troligen redan vet.

En vital fråga som alla biografägare ställs inför är; Hur ska varje film på den aktuella repertoaren komma till sin publika rätt? Mot bakgrund av att utbudet numera är nära nog gränslöst gäller det inte bara att kunna sin publik, utan även hitta lokala samarbetspartner som kan hjälpa till i publikarbetet.