Bioinfo november 2016

jag-daniel-blake

OM KONTANTER OCH ATT STÄNGA UTE
Kommer alltfler av landets biografer bli kontantlösa framöver. Flera biografägare har redan gjort slag i saken. Men vilka utestängs? Och vad ger det för signal om att biografen och filmen på biografen skall vara tillgänglig för alla?

Trots att Riksbanken under hösten infört nya sedlar så minskar kontanthanteringen stadigt. Det är på alla sätt administrativt enklare att boka/köpa biljetter på nätet, betala via swish över smartphone eller via bankkort. Dessutom tar allt färre banker emot kontanter, särskilt på mindre orter. Det här är en utveckling som är oundviklig. Nu har även flera svenska biografkedjor upphört med kontant­er, med argumentet att reducera risken för rån. Det låter klokt. Men vad man samtidigt gör är att vägra människor tillträde, trots att de är beredda att betala, men inte på det sätt som biograf­ägaren vill.

Det är en rätt stor minoritet av befolkningen, ca 7 % eller 630.ooo invånare som inte har tillgång till nätet och därmed inte till en smartphone. Därutöver saknar många bankkort. Den digitala teknik som på alla sätt bidragit till att öka tillgängligheten till film och biografbesök, hotar samtidigt stänga ute den minoritet av befolkningen som av olika skäl inte äger tekniken. I studien Svenskarna och internet 2016 anges främst ointresse och krånglig teknik till varför man inte är uppkopplad. Andra skäl är ingen dator, för dyrt, tidsbrist, ingen uppkoppling eller funktionshinder. Men oavsett skäl bör man, så långt det är möjligt, behålla kontant­anter på biograferna, trots risken för rån. Så länge det inte är en skyldighet för medborgaren att inneha en smartphone eller ett internetkonto, bör det rimligen vara möjligt att betala kontant på varje köpställe som tillhanda­håller produkter, tjänster och upplevelser. En aktuell film som speglar utsatta som inte är uppkopplade är filmen Jag – Daniel Blake av Ken Loach (premiär den 9 december). Läs /sr.danielblake/

Om denna minoritet som hamnat vid sidan av det moderna uppkopp­lade samhället läggs till andra minoriteter som på olika sätt känner sig utanför och missförstådda så kan de, tillsammans, bilda en rätt stor tyst minoritet. Och vad en sådan minoritet kan åstadkomma ser vi resultatet av nu senast i presidentvalet i USA.

 

donald-trump

BIOGRAFEN I EN POLARISERAD TID
Vad händer efter det amerikanska presidentvalet spekuleras det nu i för fullt. Världen blir troligen än mer osäker och polariserad – där människor och grupper ställs emot varandra. Därför finns det anledning att fundera över i vilka sammanhang vi kommer mötas framöver – i bubblor eller i offentliga miljöer. Och vilken betydelse kommer då biografen att få? Kan den komma att reduceras till en bubbla för de som är och tycker lika? 

En folkförförare har röstats fram till president i världens mäktigaste land – USA, efter en av de smutsigaste valkampanjer. Och världen blir aldrig riktigt sig lik. Om denna president håller fast vid sina skarpa ord och runda löften och med samma retorik från valrörelsen driver igenom sin politik, så lär det bli stora problem. Börjar han däremot backa lär han själv få problem från dem som röstat fram honom. Vad skall man tro på? Hur som, blir resultatet en ökad osäkerhet och än större polarisering. Och receptet hur man vinner ett val i en demokrati lär bli vägledande för andra blivande auktoritära ledare som vädjar till tysta missförstådda minoriteter, där modernitet, vetenskap, människors lika värde och mänskliga rättigheter nedvärderas och ignoreras till förmån för ”enkla” lösningar. Vi ser det redan nu bland de styrande i Ungern, Polen, Turkiet, Ryssland och Filippinerna. Snart kan vi ha auktoritära folkförförare på tronen i demokratier som Frankrike, Österrike och Nederländerna.

En viktig orsak till varför vi har hamnat här är de växande självför­stärkande åsiktsbubblorna som uppstår i virtuella miljöer men även i de fysiska. I dessa bubblor möter man, per definition, aldrig människor som tycker annorlunda än en själv. Dessa bubblor är själva motsatsen till vad biografen står för – en miljö ämnad för alla. I en globaliserad värld, allt mer virtuell, kan därför biografen i det lokala få en större roll att spela.

Men bara för att biografen, i sin offentlighet, är öppen för alla så är det långt ifrån självklart att det där uppstår genuina möten mellan människor som är och tycker annorlunda än en själv. Man glider lätt förbi ”de andra”, som visserligen kan ha ett värde i sig. Men biografens möjligheter är större än så! De sammanhang filmerna visas borde kunna utvecklas så att de öppnar upp för oväntade möten. Det handlar även om att göra biografen mer attraktiv och tillgänglig för alla grupper, oberoende av bakgrund, läggning, tillgångar och åsikter.

Biografen kan mycket väl följa med tidsandan och bli en av alla andra självförstärkande bubblor. Därmed fyller den ett behov i en osäker och polariserad tid för människor som redan är och tycker lika. Men en större utmaning vore om biografen blev en trygg men spännande och öppen mötesplats där olikheter och olika människor accepteras, utsätts, prövas och berikas mot varandra. Det är frågan om ett vägval.

 

capitiol-stockholm

NYETABLERINGSSTÖD I STOCKHOLM
Stockholms stad vill se flera biografer med kulturprofil etableras. Därför har man nu infört ett utvecklingsstöd för förstudier till nya biografer. Syftet är att uppmuntra nya aktörer att etablera sig i Stockholm för att stärka kvalitetsfilmen och mångfalden i biografutbudet. Men dessa biografer skall även kunna visa en bred publikrepertoar för att stärka den lokala förankringringen och skapa en ekonomisk bärkraft. Stöd har nu beviljat till tre aktörer

/stockholm.bistöd/ där bl.a distributörerna NonStop Entertainment och NjutaFilm som vill återuppliva den gamla biografen Capitol vid S:t Eriksplan, som under namnet Ri-tvåan stängde 1985. Läs vidare /www.capitolbio.se/ /sthlmdirekt.nyacapitol/ och /dn.nyabio/

 

ny-filmpolitik

INFÖR EN NY FILMPOLITIK
Utvecklingsstöd till momspliktiga/momsregistrerade biografer. Vid årsskiftet går det 53 åriga filmavtalet i graven och ersätts med en statlig filmpolitik. Den statliga filmpolitiken kommer att finansieras genom bl.a. en höjning av momsen på biobiljetten från 6 % till 25 %. Detta gäller för momspliktiga/momsregistrerade biografer. Dessa biografer har möjlighet att under kommande tre år söka ett s.k. utvecklingsstöd från SFI för att anpassa verksamheten till momshöjningen (höja standard, förbättra marknadsföring, höja biljettpriser stegvis mm). Läs vidare på /sfi.stöd.momsregistrerad/

Hur många föreställningar som helst. En fördel med den statliga filmpolitiken är att mindre biografer nu har möjlighet att visa hur många föreställningar som helst under en vecka utan att riskera bli ”rödklassificerade” och behöva betala 10 % av biljettintäkterna till SFI. Detta gör att ni kan göra er bio mer tillgänglig för er publik och för nya målgrupper. Ni kan köra föreställningar på andra tider och dagar än som passar en större publik.

Nytt avtal med Kontrollbyrån. I och med att den nya filmpolitiken sjösätts så kommer nuvarande avtal mellan biograferna och Filmägarnas Kontrollbyrå att upphöra och ersättas med ett uppdaterat avtal. Även kravet på borgensförbindelse och bankgaranti slopas. Det nya avtalet skickas av Kontrollbyrås med post och skall besvaras omgående, innan årsskiftet.

Nya branschråd. Fyra nya branschråd kommer att inrättas och fungera som referensråd till Filminstitutets styrelse. Dessa är tänkt att träffas 2 ggr per år. Dessa är Rådet för spridning och visning, Rådet för filmpedagogik, Rådet för filmarvsfrågor samt Rådet för filmpedagogiska frågor. Läs mera på /sfi.branschrad/

Nya riktlinjer för biografstöd. Från och med januari 2017 kommer nya riktlinjer för stöd till distribution och visning att träda i kraft. Men information om dessa riktlinjer kommer att presenteras redan den 14 december på SFIs hemsida www.filminstitutet.se

 

manchester-by-the-sea

INTE BARA HUNDRAETTÅRINGEN
Det är en underdrift att säga att 101-åringen kommer att bli årets stora julfilm. Väldigt många biografer lär visa väldigt många föreställningar på filmen, för att möta en efterfrågan. Den blir en minsta gemensam nämnare då släkt och vänner skall enas om EN film att se tillsammans. Men det finns ju naturligtvis även andra filmer som har premiär på juldagen. Här är dom: Matinefilmen Bamse och häxans dotter, den animerade musikalen Sing, om djur som försöker rädda en teater på dekis från att gå i konkurs, Manschester by the Sea där Casey Afflick spelar farbror som får ansvar att ta hand om sin tonårige brorson, Lion – ett verklighetsbaserat drama om en adopterad man i Australien som söker sina indiska rötter och sin riktiga familj. I komedin Why him möter den överbeskyddande pappa sin dotters pojkvän och relationssvårigheter uppstår. Den 4 januari har Skönheten i allt premiär, där Will Smith som framgångsrik reklamman drabbas av en ofattbar tragedi och hans kolleger försöker konfrontera sin sorg. Den 6 januari går den svenska filmen Måste Gitt upp, en blandning av Snabba Cash och Jalla Lalla, drama och förortskomedi i en salig blandning.

Publicerad 2016-11-28

Upp