middle-banner

Bioinfo mars 2018

VÅRA GÅRDAR REKRYTERAR NY KONSULENT

Året 1986 anställdes på Våra Gårdar landets första biografkonsulent. Resten är historia: Filmbranschen har därefter erfarit en stark utveckling. Nu tar Våra Gårdar ännu ett pionjär­kliv – och vill rekrytera landets första biografkonsulent med fokus på ungdomar. Detta möjliggörs genom stöd från Filminstitutet. Vi söker en kreativ och drivande själ, ung till sinnet och med mod i barm som kan åka land och rike till mindre biografer och orter och initiera BioNio grupper. Av unga för unga. Det behövs; för biograferna, för ungdomarna och för filmbranschen. Läs annonsen för närmare detaljer och vidarespridning.

 

DSCF0044 

BIO, BIBLIOTEK OCH BASTU

Det finns mycket som förenar bio och bibliotek och som kan vara värt en tanke eller två då man skådar framtid. På landsorten och på mindre orter har biografer och folkbibliotek sen tidernas begynnelse verkat under samma tak, i den allmänna samlings­lokalen, och då drivits av en Godtemplareförening eller en Folkets hus förening. Om ordet, det skrivna ordet, var bibliotekets adelsmärke, så var bilden, den rörliga bilden, biografens. Det handlade om att erbjuda en dåtida bristvara – bildning och nöje. Bio och bibliotek har annat gemensamt – en mötesplats med låga trösklar öppna för alla. Men då folkbiblioteken kommunaliserats som manifesterades i en bibliotekslag 1996 så har biograferna kommersialiserats och som fram till 2017 varit parter det s.k. Filmavtalet. Man har kommit ifrån varandra.

Den gemensamma frågan som både biografer och bibliotek nu möter är hur digitaliseringen skall hanteras. Talböcker och läsplattor tränger stegvis undan den fysiska boken och kan göra bibliotekshyllorna till fondväggar inför något annat som utspelar sig på biblioteken. Vad gäller biograferna så finns numera ett enormt utbud av film utanför biograferna, i andra visningsfönster. Och det utbud som erbjuds biograferna är numera både färskt, tillgängligt och nästan obegränsat. Så varför skall man gå på bio eller besöka ett bibliotek, när den vara och upplevelse som tillhandahålls inte längre är unik? Varför bio och bibliotek då det finns mobiler? Inte bara biografer eller bibliotek möter nu dessa digitala utmaningar. Varför gå och handla i affärer när man kan handla på nätet? Varför gå till posten eller ett hämtnings­ställe när man kan få det hemskickat? Varför gå ut och dansa när man kan hämta hem nya relationer via mötessajter? Varför gå till doktorn när man kan konsultera en på nätet? Det handlar alltså inte bara om varor och upplevelser som numera kan tillgodeses virtuellt utan även mänskliga relationer och tillkortakommanden.

Kungliga biblioteket fick 2015 i uppdrag av Kulturdepartementet att analysera omvärld, skåda framtid och ta fram en nationell biblioteksstrategi. Den skall genomföras i samarbete med en rad tunga institutioner och statliga myndigheter och vara färdig om ett år. Bakgrunden är bl.a. att läsför­mågan visar tecken på att sjunka, samtidigt ökar klyftor i kunskap och utbildning mellan olika grupper, särskilt bland unga. Detta trots, eller tack vare en snabb teknik­utveckling och ändrade medievanor. Sett i det ljuset så bör i synnerhet folkbiblioteken, som enligt lag skall finnas i varje kommun, bli mer tillgängliga.

Biografer har mycket gemensamt med bibliotek – fysiska offentliga mötesplatser för kunskap, nöje och bildning. Innan digitaliseringen kunde man utesluta ordet fysiska, men nu när det mesta är tillgängligt virtuellt måste man ta en extra funderare varför biografer och bibliotek skall finnas. I tider av fake news, false facts och fake fiction så borde behovet av fysiska samman­hang och rum som biografer och bibliotek blir än viktigare. Av demokratiska skäl inte minst, för att pröva vad som är sanning och vad som är relevant. Det är svårt att dra någon vi näsan eller att själv bli lurad när man har dennes ansikte framför sig.

Lägger man an ett biografperspektiv på den plan för de framtida biblioteken som nu håller på att utmejslas så öppnas möjligheter till samarbeten. Men initiativ, plattformar och signalsystem saknas, trots att biografer och bibliotek på många håll delar samma tak och definitivt ingår i samma kommun. Vad kan man se varandras möjligheter?

Såväl biografer som bibliotek behöver omdefiniera och förnya sina kärnvärden i en framtid och komplettera med nya så kallade mervärden. Här krävs kreativitet. Vad kommer nu bastun in? I Tännäs kompletteras biografen och biblioteket med en bastu, ett demokratiskt mervärde. En mötesplats där man bokstavligen är naken för varandra, i hundra graders hetta, lär bidra till ett demokratiskt avspänt samtalsklimat. 

 

Erik_Fichtelius_2015-07-03_001 

ERIK FICHTELIUS kommer på filmdagarna

Den 4 – 6 maj håller Våra Gårdar sina Filmdagar i Leksand. Vi har i år bl.a bjudit in journalisten Erik Fichtelius med ett föredrag med namnet Forrest Gump, fiction och lurendrejerier – nya och gamla utmaningar för publicister, biografer och bibliotek. Erik är utredare och samordnare för att utforma en nationell biblioteksstrategi. Han har tidigare ett förflutet som chef på Utbildnings­radion och mångårig medarbetare på SVT och Sveriges Radio, bl.a. som chef på Dagens Eko. För vidare info & anmälan till filmdagarna gå in på /vg.anmälan.filmdagar/

 

tartgeneralen

TÅRTGENERALEN och att sätta sin kommun på kartan

Många av vårens svenska filmer belyser motpolerna stad och land, där lands­orten ofta får stå för långsam, blodfattig, inskränkt och tråkig. Och storstäderna för allt det andra. Det var inte länge sedan nästan alla svenskar bodde på landet och i mindre städer. Så att förminska landsorten slår lätt tillbaka mot alla från landet inflyttade storstads­bor.

Den aktuella filmen Tårtgeneralen tar avstamp i Köping, som 1984 blev utnämnd till Sveriges tråkigaste stad. Filmen är gjord av Fredrik Wikingsson och Köpings­sonen Filip Hammar och ger ett kärleksfullt porträtt av en man som vill tvätta bort tråkighetsstämpeln så att Köping istället blev känt något stort och positivt, som att skapa världens största smörgåstårta. Filmen har fått fina recensioner och vinner bra med publik (hela 80 000 besök på 275 biografer, de första 5 dagarna), Antagligen för att den slår an en ton att inte bara att mindre kommuner är mångbottnade utan även människorna som bor där. Läs /svt.filip-och-fredrik/  och /ab.tartgeneralen/

Detta får en osökt att komma in på kommun slogans – där man med en one-line skall ta fram essensen i vad en kommun står för. Inte lätt. 245 av landets 290 kommuner håller sig med slogans. Det blir sällan klockrent, men dråpligt, roligt och rätt så endimensionellt. Och vad är Stockholms slogans? Bland annat The Capitol of Scandinavia! Här biläggs en lista på kommun­slogans att filosofera över /kommunslogans.forts.se/kommun-a-o/

 

Waad al-Kateab

TEMPO, mod och dokumentär

Av alla festivaler som nu visas landet runt så har Tempo filmfestival just i dagarna avslutats. Tempo startades 1998 under Kulturhuvudstadsåret i Stockholm och är sedan 2006 den nationella film­festivalen för dokumentärfilm. Här visas angelägna och rykande aktuella filmer i alla möjliga och omöjliga ämnen. Som The Final Year – om Obamas sista år som president, och direkt efter filmen skypesamtal med USAs tidiga FN-ambassadör Samantha Power, eller biografiska filmer om Marianne Faithfull, Grace Jones eller Rickard Wolf. Eller om New Yorks allmänna bibliotek, 3 h och 20 minuter lång, eller om att äta djur, eller om en biograf i Kabul eller om demokrativeckan i Almedalen. Allt finns att se! 

Den 8 mars höll den unga kvinnliga syriska journalisten Waad al-Kateab en master class på festivalen. Hon är internationellt prisad för sin starka film Inside Aleppo som har setts av 100 tals miljoner människor världen över. Se /channel4.insidealeppo/. Syrienkriget fortsätter, för 8e året i rad, runt 500 000 döda. Och nu är det Ghouta, en förort till Damaskus som står i blickpunkten. Tusentals döda och lemlästade civila i Ghouta är priset då den syriska regimen med stöd av bl.a. Ryssland skall ”skapa” fred. Läs vidare /svd.ryssland-bakom-krigsbrott/

Men som Waad al-Kateab underströk; det kan inte bli fred utan rättvisa, och det går inte att vara neutral som journalist inför vad som pågår Syrien. Därför är hon nu flykting i Turkiet och hennes ansikte får inte visas med risk för att repressalier mot hennes nära och kära i Syrien.

Flera av filmerna på Tempo kommer säkert att bli tillgängliga på SVT.Play och säkert många även bli tillgängliga för biografdistribution. Gå in och botanisera på www.tempofestival.se/ Kontakta Johanna Prack som nu finns på Våra Gårdar och har under flera år arbetat som festivalens producent.  

 

MoviePass-logo

FILMPASS PÅ BIO – biograflösning inspirerat av Netflix

Tankar på att införa ett biopass i filmbranschen har funnits till och från under många år. Det vill säga att publiken kan göra obegränsade biobesök till priset av ett abonnemang under en månad eller ett år. Våra Gårdar uppmärksammade redan 1993 iden om ett bransch­gemen­samt biografkort i uppslaget Publik som krymper. Och dessförinnan 1983 publicerade konsult­företaget Kihlman & Persson utredningen FilmklubbSverige där man kalkylerade med en publikökning på 30 % vid införandet av ett branschkort. Men en filmbransch där olika kommersiella intressen spretat åt alla olika håll har satt käppar i hjulen. Men nu, i den digitala tidsåldern, kan det komma att hända saker, och idén kommer inte från branschen.

Det amerikanska företaget Moviepass gör det nu möjligt att via en prenumerations app erbjuda ett obegränsat antal biobesök till priset av endast en biljett.  Att det är en av Netflix skapare som ligger bakom Moviepass är inte så konstigt. Initialt så har det blivit en publik­succé och för de amerikanska biografägare som anslutit sig och heller inte en ekonomisk förlustaffär, då Movipass står för förlusterna. På sikt räknar Moviepass att biografägarna skall sänka biljettpriset under förutsättning att publiktrycket består och ökar. Det man förlorar på gungorna tar man in på karusellerna. Och karusellintäkterna består då av ett ökat antal prenumerationer kryddat med t.ex. annonsintäkter. Ungefär som med Spotify eller Netflix.

Det vore naturligtvis spännande om man skulle kunna införa något liknande i Sverige, men då den svenska marknaden är liten så lär det krävas det ett branschgemensamt samarbete på nationell nivå, liknande det som väcktes 1983. Och det lär vara en lång process till att branschen är där, eller inte. Läs vidare  //www.moviepass.com/ och /svd.biopass/

 

Hanser_K1805b_Layout 1.qxd

SMÅTT OCH GOTT

Det numera utlandsägda SF BIO byter namn och kommer att framöver heta Filmstaden, med start då man inviger den nya Filmstaden i Helsingborg i höst. Läs vidare /sf-bio-goes-filmstaden/  Den kommunala biografen Cnema Norrköping hävdar att man inte konkurrerar med Filmstaden, läs vidare /cnema-konkurrerar-inte/  Det bidde ingen Oscar för Ruben och The Square, men att bli nominerad är ändå en fin pinne i filmkarriären. Se vem som fick Oscars 2017 här /oscars2018/ För 26e året i rad genomförs Filmfest på Dal  http://www.be-film.se/  Anders Hanser har premiär på Röda Kvarn i Orsa den 18 mars med sin nya film om Benny Andersson och Orsa Spelmän 30 år.

Publicerad 2018-03-14

Upp